Det svenska näringslivets ansikte har bytt skepnad flera gånger genom historien. Sedan 80-talet har Sverige blivit känt för att ligga i framkant när det gäller IT. Idag kommer några av världens största IT-tjänster – däribland Spotify, Minecraft och Skype – från Sverige. Men det är inte IT som sysselsätter flest människor i Sverige. Det är vård och omsorg, ett område som har över en miljon anställda. Dock har IT haft en stor påverkan på hur vi organiserar våra jobb och hur våra arbetsdagar ser ut. En stor andel av befolkningen jobbar framför datorskärmar varje dag, och ett antal tidigare jobb inom industrin har automatiserats med maskiner.

Svårt utan utbildning

Det ovan nämnda borgar för ett högteknologiskt svenskt näringsliv. Jobben som inte kräver någon utbildning är idag färre än vad de var för ett antal år sedan. Från politiskt håll har flera partier talat om att det bör ”skapas” fler enkla jobb i landet, det vill säga jobb som ger en låg tröskel in till arbetsmarknaden. Samtidigt finns kortare utbildningar på Yrkeshögskolan som tas fram för att möta en hög efterfrågan på arbetsmarknaden. YH-utbildningar finns till exempel inom fastighetsförvaltning och olika hantverksyrken.

Hög arbetslöshet – trots att arbetsgivare skriker efter kompetens

Inom en rad olika yrken i Sverige råder det mycket låg konkurrens om jobben. Hit hör till exempel följande:

• Elektriker
• VVS-montörer
• Lärare
• Kockar
• Sjuksköterskor

Trots den höga efterfrågan på kompetens är det få som väljer att utbilda sig till ovan nämnda yrken. Åtminstone i förhållande till den ökning av arbetskraft som marknaden efterfrågar. Anledningarna till att det är så varierar. Gällande många av yrkena, kan man läsa på Arbetsförmedlingens hemsida att det helt enkelt sker fler pensionsavgångar än studenter som tar examen inom respektive område. Arbetslösheten i Sverige idag ligger på omkring sju procent, vilket innebär att den har sjunkit med en procentenhet jämfört med samma månad år 2013, enligt SCB. Det framgår dock inte omedelbart hur många av jobben som till stor del är subventionerade med offentliga medel. Om den här andelen är stor, kommer det att påverka arbetsmarknaden, ekonomin och därmed svenskt näringsliv på längre sikt.

Import och export

Svenskt näringsliv är beroende av export och import. Det som Sverige exporterar mest är maskiner och transportmedel, men även kemiska produkter och råvaror är exempel på varor som utgör väsentliga delar av den totala exporten.

Så här ser landets export ut, enligt SCB (varor):

• Maskiner och transportmedel: 40,7 %
• Bearbetade varor: 17,2 %
• Kemiska produkter: 12,2 %
• Diverse färdiga varor: 8,4 %
• Bränslen, smörjoljor och el: 8,0 %
• Råvaror (inte bränslen): 6,6 %
• Livsmedel, djur och drycker: 6,2 %
• Övriga varor: 0,5 %
• Ojlor och fetter: 0,2 %

Därtill exporteras tjänster i allt högre grad.